Välkomna i Socionikens Värld!

Nyheter

16 juni 2005: beskrivning av typen Humanisten (Dostojevskij), etisk-intuitiv introvert.

Typologiens grundare

	Carl Gustav Jung (1875 - 1961) Den schweiziska psykologen och psykiatern. I sina studier bevisade han att inte bara psykiskt sjuka, men också alldeles friska människor särskiljas efter olika personlighetstyper. På grund av hans typologi uppstod socioniken och somliga andra populära test, t.ex. MBTI, Keirseys test, Eysenks test osv.
	Isabel Briggs MYERS (1897 - 1980) www.capt.org.
	Antoni Kępiński (1918 - 1972) Den polska psykiatern. Han kritiserade Jungs mystiska åsikter och förkastade hans typteori. I sin bok "Neurosernas Psykopatologi" införde han begreppet "informationsmetabolism" (informationsutbyte mellan människor som en basis för deras förhållanden).
	Ausjra Augusta (f. 4.04.1927) Hennes verkliga efternamnär Augustinavitsjiute. Nu bor hon i Vilnius (Litauen). Hon förenade till en helhet Jungs typteori och Kepinskis begrepp "informationsmetabolism", och så grundade socioniken som en teori av förhållanden som informationsutbyte mellan personlighetstyperna. Ekonom och sociolog till yrket, i 1968 var hon dekan på fakultetet för familjestudier vid den Pedagogiska Högskolan i Vilnius.

Kontakt

Dmitri Lytov (Webmaster) St:Petersburg, Rusland

Marianna Lytova St:Petersburg, Rusland

Vad är socioniken?

Change language? - ¿Cambiar idioma? - Andere sprache? - Autre langue? - Ŝanĝi lingvon?

Förhållanden mellan människor kan man prognostisera. Så anser anhängarna till socioniken – en relativt ny (från 1970) psykologisk teori. Dessa förhållanden uppstår mellan 16 personlighetstyper, och även Du hör till en av dessa typer.

Personlighetstypen (sociotypen) förändrar sig varken om en dag eller om ett år. Personlighetstypen är något annat än resultatet av människans uppfostran, kulturnivån eller yrkeskunskaperna: det är ett vis av informations- och verksamhetsutbyte med omgivningen. Varje typ har inte bara starka, men också svaga drag: man bör ersätta fullkomligheten i somliga drag genom ofullkomligheten i andra. Ibland ser representanter av densamma typ ut som tvillingar, fastän de är inte ens släktingar. Kanske är personlighetstypen programmerad genetiskt.

Enligt socioniken anser man att förhållanden beror starkare på personlighetstyper än på miljöns inflytande. Inte desto mindre, i psykologin finns det mångfaldiga teorier om interpersonliga förhållanden. Många psykologer förklarar att människans karaktär har inte inflytande på hans förhållanden, som om allt beror bara på kultur- och samhällsnivån, uppfostran, yrket osv. Men också mellan dem som erkänner den ömsesidiga förbindelsen mellan människornas karaktär och deras förhållanden, meningarna är olika. Redan Sokrates var inte i stånd att besvara frågan, vilken vän vore bättre – den mest lika eller den mest olika? [Platon: Lysis]

Socioniken särskiljer förhållandena efter deras grad av komfort. T.ex. förhållandet mellan två lika typer är inte alltid gott. Förstående varandra på ett halvt ord, de är inte desto mindre lika svaga inför lika svårigheter, dvs. ömsesidig hjälp är otillräcklig i sådana par. Dock förhållandet mellan två alldeles olika typer är ännu sämre – det får till stånd ständiga gräl. Var är då den "gyllene medelvägen"?

Den är dualism – förhållanden av ömsesidigt psykologiskt tillägg. Socioniken fördelar de 16 typerna i 8 tilläggs par (dual par). Sådana par är stabilaste i det nära kommunikationsavståndet, t.ex. i familjen.

Socionikens användningsområden: pedagogik (utforskning av växelverkan mellan läraren och studenten/eleven, problem av inlärning av läromaterial), rådgivning i familjeproblem (bekantskap, giftermål eller skilsmässa, åldersproblem), personalutval (yrkesval, förenlighet i arbetskollektivet, företagets strategi på grund av dess "typiska" sammansättning), fundamentala vetenskapliga utforskningar (matematisk modellering, genetik, psykofysiologi, sociotypernas yttre parametrar), psykologiska spel och träningar.